Times are achanging

Det var så underbart soligt och skönt när jag gick iväg lite över sju i morse. Var tvungen att titta efter så att jag inte var ute en timme för sent. Gick långsamt mot tåget och slogs plötsligt av tanken: Här går jag och drar benen efter mig som om jag hade all tid i världen. Tittade på klockan igen och märkte att det inte alls var bråttom! :) Skönt! När jag sen skulle stiga av tåget ropade mannen jag suttit bredvid HALLÅ efter mig och räckte mig en femtilapp som trillat ur min ficka. Åh tack! Man blir glad av ärlighet!

Vid Mariatorget stod min afrikanske tidningsutdelare som vanligt. Idag sa han "Godmorgon Madame". Jag sken ikapp med solen. Det behövs så lite... Enda smolken i bägaren var att jag inte kom så mycket tidigare fast jag tog ett tidigare tåg. Det var inte så välsynkat med tunnelbanan. Däremot blir man lite glad åt såna här vårtecken.

Snödropparna är redan minst en vecka gamla. Vem tror ni ska försöka ställa in sig hos vaktmästaren och bli hemkörd nån gång i vår? Eller kringkörd var som helst i största allmänhet...

Halv nio kom dagens första grupp. Min kollega och en massa annan personal var borta, tror ni inte det var mangrann uppslutning av barnen. Alla tolv på plats. Det har hänt två gånger förr. I tisdags när vi var två ledare hade vi bara sex barn....

Vi hade bestämt att vi inte skulle "göra så mycket extra". Vi övade in två helt nya sånger med rörelser till, lekte med nästan alla leksaker såg det ut som, två barn pyntade ramar, nästan alla ville jobba med pärlplattor som jag sedan stod och strök medan barnen åt mellanmål. Sen läste vi två nya böcker liggandes och sittandes på en hel massa fleeceplädar som jag släpat ner. Bara att det var filtar under gjorde att det var sååå annorlunda att sitta och lyssna. Sen var det en massa saker som skulle delas ut när de gick hem. Pust. Och bara begreppet att gå hem är nog så jobbigt med tanke på att tolv barn och kanske nån hjälpande tant ska rymmas på 2 kvadratmeter hall...

På eftermiddagen då det är Öppen förskola var vi båda på plats igen, men då kom ingen... Vi fick tid att hänga upp saker på anslagstavlan på övervåningen istället. Det tog sin tid och det var skönt att få lite extra tid att göra det. Jag kunde t o m gå lite tidigare, jag som jobbat sent flera dagar den här veckan.

Utanför ett av husen på min gata såg jag sedan krokusar! Det är vår! :)